Antalet förtroendemän och deras bakgrund diskuteras sällan i vardagen. Arbetsplatsens förtroendemannasystem, liksom antalet huvudförtroendemän och deras bakgrund, har utvecklats till sin nuvarande form över tid.
Det är svårt att bedöma aktualiteten av arrangemangen vid olika universitet utifrån vår erfarenhet. Det är säkert att lokal kännedom och kulturell kompetens är verkligt betydelsefulla faktorer. Lokal kännedom om campus eller staden är också kvalitetsfaktorer. Att ha en bred förståelse för medarbetarnas synpunkter och förmågan att lyssna är till fördel för hela organisationen. Enligt vår erfarenhet minskar det ryckigheten när verksamheten utvecklas – och utveckling är en kontinuerlig process.
Ett tillräckligt omfattande nätverk av förtroendemän känner till sitt universitet och även lite om grannarna.
Skillnaderna mellan förtroendemanna- och arbetarskyddsorganisationerna vid olika universitet har naturligtvis påverkats av sammanslagningar, förändringar i mätvärden och andra faktorer som hör till organisationernas normala utveckling. Enligt vår erfarenhet har denna utveckling varit omfattande vid bland annat Aalto-universitetet. Men som vi tidigare nämnt, förtroendemannasystemet utvecklas vanligtvis över en lång tidsperiod.
Representativ verksamhet för personalen skapar kontinuitet. Individer förändras, organisationernas namn förnyas, men grunderna förblir förvånansvärt desamma eller liknande.
Vid universiteten är långsiktighet inbyggd – att uppnå en examen tar år eller decennier. Vägen från att ställa forskningsfrågan till förståelse och slutligen tillämpning av kunskap har visat sig ta 10–15 år. Universiteten är också unikt långlivade i sig själva.
Förtroendemännens mångsidiga representativitet och förståelse för universitetens strategier och mål är viktiga: varför vi finns, varför vi gjorde och varför vi kommer att göra. Detta är en förutsättning för diskussion och utveckling, men framför allt för att genomföra besluten. Att genomföra strategin är både ledningens och medarbetarnas gemensamma, eviga arbete i den akademiska frihetens korsdrag.
Ett tillräckligt omfattande nätverk av förtroendemän känner till sitt universitet och även lite om grannarna. Därifrån filtreras information om smärtpunkter, förändringar och även historiska bakgrunder. Att diskutera dessa hjälper i ledningen.
Förändring är konstant. Att hålla fast vid allt gammalt är inte målet – och för att genomföra förändringar behövs alla.
Innan förändringar genomförs är det värt att diskutera, även längre. På så sätt genomförs de mycket bättre. Vi vid universiteten är delvis lika men vid närmare granskning också mycket olika. Bredd är till fördel för alla.
Ilpo Kari – Aalto-universitetets fackavdelning JHL rf
Petri Peltonen – Aalto-universitetets personalförening Pro rf
Panu Sainio – förtroendeman, Aalto-universitetet, FOSU rf
